Förstasidan: Ajokortti-info
Förstasidan: Ajokortti-info
Meny

Körhälsa

Förarens förmåga att handla säkert i trafiken är summan av flera faktorer, en av dem är körhälsa.

Det är naturligt att människans funktionsförmåga varierar på grund av vanliga saker såsom tidpunkten på dygnet dvs. när man rör sig i trafiken, om man är trött eller pigg eller rentav hur koncentrerad man är på körningen.

Olika symptom, sjukdomar eller skador kan även inverka på förarens körförmåga. Fråga din läkare om du vill få mer information om hur ett symptom, en sjukdom eller skada eller ett läkemedel som du tar inverkar på körförmågan. Allt kan hända: många har drabbats av sjukdom, råkat ut för en olycka eller blivit långtidssjuka. Det viktigaste är att fråga sig om man är i körskick när man ger sig ut i trafiken.

De flesta sjukdomar är inte ett hinder för körning så länge de behandlas och följs upp. Rädslan för att bli av med körkortet får inte styra, utan fokus ska ligga på bästa möjliga vård och på så vis är det också möjligt att fortsätta köra.

Om du har eller har haft någon av följande sjukdomar, skador eller symptom som påverkar körhälsan ska du diskutera din situation med en läkare:

  • Progressiv ögonsjukdom eller synsvårigheter trots eventuella glasögon/kontaktlinser
  • Diabetes
  • Hjärt- eller kärlsjukdom (t.ex. arytmi, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, svår hypertoni eller strukturellt hjärtfel som påverkar prestationsförmågan)
  • Outredd bröstsmärta eller outredd andnöd vid ansträngning
  • Cirkulationsstörningar i hjärnan (t.ex. hjärninfarkt, hjärnblödning eller TIA-attack)
  • Sömnapné, svårigheter att hålla dig vaken, långvarig sömnlöshet eller oförklarlig trötthet
  • Psykisk störning eller sjukdom (t.ex. svår depression, paniksyndrom eller annan upprepad ångest, självdestruktivitet eller tidigare självmordsförsök, personlighetsstörning, bipolär sjukdom, schizofreni, vilken som helst sjukdom eller tillstånd på psykosnivå)
  • Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (ADHD eller ADD), impulsivt beteende eller störningar i känsloreglering
  • Intellektuell funktionsnedsättning, även lindrig
  • Betydande inlärningssvårighet eller dyslexi
  • Aspergers syndrom, autism eller annat autismspektrumtillstånd
  • Neurologisk sjukdom eller skada (t.ex. svår migrän, epilepsi, narkolepsi, multipel skleros, Parkinsons sjukdom, hjärntumör, medvetslöshetsanfall/medvetandestörning, hjärnskada eller ryggmärgsskada, CP-skada, även lindrig)
  • Minnesstörning, misstanke om minnessjukdom eller diagnostiserad minnessjukdom
  • Upprepad svindel, som stör normal funktion
  • Rikligt bruk av alkohol eller alkoholberoende
  • Användning av narkotika
  • Regelbunden eller upprepad användning av HCI-läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet eller är skadliga i trafiken (t.ex. sömnmedel, lugnande medel, starka smärtstillande medel, läkemedelsbehandling av psykiska sjukdomar)
  • Sjukdom eller skada i stöd- och rörelseorganen som kan förhindra användning av fordonets manöverorgan (t.ex. nedsatt muskelkraft i en eller flera extremiteter eller nedsatt ledmobilitet, brister på fingrar eller andra extremiteter, kortvuxenhet)
  • Annan svår sjukdom (t.ex. svår lungsjukdom, svår insufficiens av levern eller njurarna, cancer eller tidigare organtransplantation, vilken som helst sjukdom som orsakar anfall).
Uppdaterad