Körhälsa

Förarens förmåga att handla säkert i trafiken är summan av flera faktorer, en av dem är körhälsa.

Det är naturligt att människans funktionsförmåga varierar på grund av vanliga saker såsom tidpunkten på dygnet dvs. när man rör sig i trafiken, om man är trött eller pigg eller rentav hur koncentrerad man är på körningen.

Olika symptom, sjukdomar eller skador kan även inverka på förarens körförmåga. Fråga din läkare om du vill få mer information om hur ett symptom, en sjukdom eller skada eller ett läkemedel som du tar inverkar på körförmågan. Allt kan hända: många har drabbats av sjukdom, råkat ut för en olycka eller blivit långtidssjuka. Det viktigaste är att fråga sig om man är i körskick när man ger sig ut i trafiken.

De flesta sjukdomar är inte ett hinder för körning så länge de behandlas och följs upp. Rädslan för att bli av med körkortet får inte styra, utan fokus ska ligga på bästa möjliga vård och på så vis är det också möjligt att fortsätta köra.

Om du har eller har haft någon av följande sjukdomar, skador eller symptom som påverkar körhälsan ska du diskutera din situation med en läkare:

  • Progressiv ögonsjukdom eller synsvårigheter trots eventuella glasögon/kontaktlinser
  • Diabetes
  • Hjärt- eller kärlsjukdom (t.ex. arytmi, hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller svår hypertoni)
  • Bröstsmärta eller andnöd
  • Cirkulationsstörningar i hjärnan (t.ex. hjärninfarkt, hjärnblödning eller TIA-attack)
  • Långvarig sömnlöshet, stark trötthet eller sömnapné
  • Psykisk störning (t.ex. svår depression, självdestruktivitet, schizofreni, psykos eller bipolär sjukdom)
  • Personlighetsstörning
  • Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (ADHD eller ADD)
  • Intellektuell funktionsnedsättning
  • Neurologisk sjukdom eller skada (t.ex. epilepsi, narkolepsi, multipel skleros, Parkinsons sjukdom, hjärntumör, medvetandestörning, hjärnskada eller ryggmärgsskada)
  • Minnesstörning
  • Upprepad svindel, som stör normal funktion
  • Skadligt bruk av alkohol eller alkoholberoende
  • Användning av narkotika
  • Regelbunden eller upprepad användning av läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet (s.k. mediciner med varningstriangel)
  • Sjukdom eller skada i stöd- och rörelseorganen som kan förhindra användning av bilens manöverorgan
  • Annan svår sjukdom (t.ex. svår lungsjukdom, svår insufficiens av levern eller njurarna, cancer eller organtransplantation).