FI | SV | EN
Sök Stänga

Riskkompetens hos nya förare

Riskkompetens hos nya förare

För nya förare är sannolikheten att råka ut för en olycka störst under de första sex månaderna med körkort. Orsaken är oerfarenhet och bristfällig behärskning av allt det som behöver ske bakom ratten.

Ju mer du hinner öva tillsammans med en erfaren förare innan du får körrätt, desto färdigare är du att köra självständigt när du har fått körkort.

Genom att köra ofta och i olika trafikmiljöer och -situationer under övningstiden får du en klangbotten för kommande situationer. Du får större förståelse för trafiken som ett samspel där var och en har ansvar för att allt löper smidigt och säkert.

Dessutom lär du dig att sköta en stor del av fordonshanteringen automatiskt vilket frigör hjärnkapacitet (intellektuell prestationsförmåga) för annat, till exempel observation. Genom att du har kunnat observera olika situationer och få värdefull erfarenhet kan du bättre förutse och hantera kommande trafikhändelser självständigt.

i motljus i rusningstrafik

 Det kan till exempel vara extra riskfyllt att köra i motljus i rusningstrafik.

 

Vad avses med en riskkompetens hos nya förare?

Det avser förmågan att identifiera potentiella riskfaktorer i väg- och trafikförhållandena och hos sig själv.

Att identifiera risker betyder å ena sidan att man lägger märke till förhållanden eller faktorer som utgör risker, och å andra sidan att man förstår vilken effekt de har.
Alla riskfaktorer/-förhållanden utmynnar inte i olyckor. Du måste alltid bedöma hur stor sannolikheten är för att risken besannas.

I en situation finns det alltid flera faktorer som samverkar, och det är viktigt att du kan se helheten. Du måste kunna bedöma vilken den främsta riskfaktorn är i varje situation och välja det sätt att agera som ökar ”säkerhetsmarginalen” dvs. minskar olycksrisken. Detta är riskhantering.

Vilka är riskfaktorerna i trafik?

Riskerna kan grovt taget delas upp i inre och yttre riskfaktorer.

Vissa av riskfaktorerna beror på

  • vem du är
  • vad du tänker
  • hur du förhåller dig till världen omkring dig.

Att köra är en självstyrd aktivitet. Du kan själv ganska långt bestämma om risknivån genom vad du gör och inte gör.

Vilket är ditt motiv till att köra? Är det att ta dig från A till B? Är det att ”lätta på trycket”, dvs. hoppar du i bilen och bara kör iväg t.ex. när känslovågorna svallar höga? Då kör du med stor sannolikhet över den tillåtna hastigheten, eller på ett oberäkneligt eller aggressivt sätt. Ger körandet dig en känsla av njutning eller spänning? Det är viktigt att du medvetet identifierar och förstår vad som motiverar dig i körandet så att du kan kontrollera det och minska riskerna för dig själv och andra på vägen.

Inre riskfaktorer

De inre riskfaktorerna hänger samman med hur du själv agerar. Självkontroll är en central färdighet som du behöver för att bli en säker förare. Självkontroll betyder förmåga att kontrollera sitt sinnestillstånd. Kan du hålla dig lugn och metodisk till exempel i en krävande trafiksituation, eller får du panik? Sätter du dig bakom ratten när du är trött eller efter att ha druckit alkohol? Om gänget manar dig till att visa hur hög hastighet din bil kan åstadkomma på motorvägen eller hur skickligt du kan köra i kurvor med hög hastighet, går du med på det?

Alkohol

Vet du hur alkohol, läkemedel och andra berusande medel påverkar din körförmåga och ditt körande? Alkohol försämrar koncentrationsförmågan, observationsförmågan och reaktionsförmågan i farliga situationer. Det gör även dina reflexer långsammare. I alkoholpåverkat tillstånd händer det lättare att du kör för fort och ignorerar vägmärken och trafikledning. Du har också sämre kontroll över fordonet till exempel när det gäller att hålla sig på körfilen, särskilt i mörker och på vägar med kurvor.

 

Droger

Droger avser inte endast olaglig narkotika, utan även läkemedel – såväl fritt tillgängliga som receptbelagda. Alla droger påverkar din förmåga att köra säkert. Droger är till exempel

  • smärtstillande läkemedel
  • blodtryckssänkande medel, antiallergiska medel, antiinflammatoriska medel
  • sömnmedel och lugnande medel
  • vissa förkylningsläkemedel, bl.a. hostmedicin

Läs alltid varningarna på förpackningen och bipacksedeln. Tänk på att effekten av ett läkemedel förändras om du tar flera olika läkemedel samtidigt. Det är också oerhört farligt att kombinera alkohol och läkemedel. Många läkemedel har en lång verkningstid och verkningstiden varierar från person till person. Vissa läkemedel har en fördröjd verkan. Kontrollera med apoteket eller din läkare hur dina läkemedel påverkar körförmågan. Om du behöver bilen varje dag kan du fråga om det finns något alternativ som inte påverkar körförmågan.

Droger påverkar alltid din körförmåga. När det gäller olaglig narkotika kan du aldrig veta hur körförmågan påverkas. I Finland råder nolltolerans för körning under påverkan av droger.

 

Trötthet och hur du minskar riskerna som beror på trötthet

Trötthet kan ha en betydande effekt på din bedömningsförmåga när du kör. Utmattning är särskilt farligt eftersom det sänker din förmåga att bedöma hur trött du är.
Symptom på trötthet:

  • sämre koncentrationsförmåga
  • sömnighet
  • gäspning
  • långsamma reaktioner
  • känsliga eller trötta ögon
  • uttråkning
  • känsla av irritation eller rastlöshet
  • färre och större styrkorrigeringar
  • oavsiktligt missande av vägskyltar
  • svårigheter att hålla sig på körfilen
  • somnande i några sekunder och plötsligt vaknande – utan att du märker det.

Tröttheten kan bero på sömnbrist, dvs. på att du inte sover tillräckligt långa nätter. Långa arbetsdagar, långa bilresor och festande kombinerat med alkohol gör dig också trött. Det enda effektiva sättet att undvika riskerna kopplade till trötthet är att sova tillräckligt. Frisk luft, kaffe eller musik med hög volym hjälper inte.

Så minskar du riskerna kopplade till trötthet:

  • undvik sömnbrist, sov tillräckligt
  • sov gott före en längre bilresa
  • undvik körning vid tider då du vanligtvis är trött
  • kör inte vid tider då du vanligtvis redan sover
  • undvik långa körningar efter arbetsdagen
  • håll tillräckligt med pauser på vägen
  • dela på körandet med någon, om möjligt
  • när du känner dig trött, obekväm eller med sämre koncentrationsförmåga: kör åt sidan, stanna, vila och ta en kort tupplur
  • kontrollera om något av dina läkemedel påverkar körförmågan
  • drick inte alkohol om du ska köra
  • iaktta dig själv och lägg märke till tidiga tecken på trötthet
 

Störande faktorer och splittrad uppmärksamhet

Störande faktorer stjäl uppmärksamhet från körandet och höjer risken för olyckor. En särskild risk är störande faktorer inne i fordonet. Störande faktorer kan vara rökning, ätande eller drickande, justering av olika reglage som t.ex. värme, ventilation eller någon annan apparatur, användning av telefon eller annan teknik medan man kör, rörliga föremål inne i bilen samt passagerarna. Systemen för körassistans i bilen kan också stjäla uppmärksamhet med sina signaler. Har det hänt någon gång att du med nöd och näppe klarat dig undan en olycka därför att din uppmärksamhet var upptagen av en apparat eller person i bilen?

Det är särskilt svårt att dela uppmärksamheten när du är mitt i en komplicerad trafiksituation, till exempel en krävande korsning.

Medpassagerarna har en särskilt stor inverkan på unga förare. Därför att din uppmärksamhet fångas av vad de säger eller gör, men också därför att de kan mana dig till att köra fortare än du skulle vilja, göra riskfyllda omkörningar eller något annat lika farligt.
Kom ihåg att du som förare har ansvar för fordonet och dig själv, men även för andra människor. Du är ansvarig för dina passagerares säkerhet och för andra människors säkerhet i trafiken. Ägna din fulla uppmärksamhet åt körandet. Säg åt dina kompisar att det är du som kör. Du bestämmer hur och hur fort du kör, och hur högt musiken är på.

 

Jag som förare?

Din uppfattning om dig själv och om hur duktig du är som förare är faktiskt en av de främsta inre riskfaktorerna hos unga förare. Det är bra att ha gott självförtroende, men ett för högt självförtroende kan leda dig till att tro att du är en bättre förare än vad du i själva verket är. Om du är för säker på dig själv underskattar du olycksriskerna och följderna av olyckor, såsom risken för skada eller för att någon omkommer.

Du måste ha en realistisk uppfattning av dig själv och dina färdigheter för att kunna hantera de därmed sammanhängande riskerna vettigt i trafiken. En sund självkännedom hjälper dig förstå var dina gränser går så att du kan välja rätt i varje trafiksituation.

 

Yttre riskfaktorer

Yttre riskfaktorer är sådana som du har begränsad kontroll över. Trafikmiljön, vägförhållandena, vädret och andra människor i trafiken är yttre riskfaktorer. Yttre riskfaktorer är inte i sig orsaken bakom olyckor, utan olyckan beror oftast på att föraren inte har anpassat sitt körande till dem. Har du till exempel märkt att vissa förare inte sänker hastigheten i regn, halt väder eller kurvor?

Yttre riskfaktorer:

  • väderlek: regn, dimma, is, snöfall, hala vägar
  • vägförhållanden: snäva kurvor, smala och kurviga vägar, sliten eller skadad vägyta
  • tiden på dygnet: dunkel, mörker, natt – hjortdjur
  • andra människor i trafiken, människor som gör något plötsligt eller överraskande: barn, äldre, bilar som plötsligt bromsar in framför dig
  • mopeder, mopedbilar, motorcyklar, tunga fordon
  • fordonets hastighet, osynlighet, överraskande manövrar, platskrävande större fordon

Öva dig på att anpassa din uppmärksamhet efter trafikmiljön du rör dig i. Tänk efter hur du bör observera trafiken omkring dig till exempel i stadsområden respektive ute på landsbygden eller på motorvägen. Var försiktig i nya eller avvikande situationer, såsom vägarbeten eller olycksplatser.

Tunga fordon

Olika fordon ställer olika krav på dig i fråga om riskmedvetenhet. Föraren i ett tungt fordon iakttar sin omgivning i huvudsak med hjälp av speglar, och ser därför inte nödvändigtvis de fordon som kör närmast. Undvik att köra i sådana fordons döda vinklar. Kör inte heller för nära bakom ett tungt fordon, annars blockerar det tunga fordonet din sikt. Dessutom är du själv osynlig för övrig trafik. Kom ihåg hur långt det tunga fordonet är när du planerar att köra om det. Tänk också på att tunga fordon har betydligt längre inbromsningssträckor och stoppsträckor än personbilar. Ge dem gott om svängrum.

 

Motorcyklar och mopeder

Motorcyklar är svåra att upptäcka bland all annan trafik. De accelererar snabbare och ryms genom små luckor i trafiken. Vissa MC-förare utnyttjar detta, vill dela körfilen med andra fordon och sicksackar mellan körfilerna. Detta gör dem oberäkneliga ur din synvinkel.
Var uppmärksam på eventuella mopedbilar framför dig. De kör långsammare vilket innebär att du måste reagera på dem och sakta ner. Ge mopeder utrymme i vägkanten och respektera mopedförarnas rättigheter i trafiken.

 

Identifiera varningssignaler och var förutseende

Lär dig att identifiera olika varningssignaler som till exempel varningsmärken för älg eller farlig kurva, bromsljusen på bilen framför dig, det att bilen framför dig kör osäkert, tecken på trötthet hos dig själv, det att bilen bakom dig håller hög hastighet, osv.

Ju tidigare du ser varningssignalerna, desto mer tid har du på dig att reagera. Genom att hålla rätt situationshastighet ger du dig själv tid att observera, förutse och identifiera risker.

 

Körhastighetens betydelse

Visste du att ju fortare du kör, desto snävare blir ditt synfält? I ett fordon som står stilla har föraren ett synfält på ca 180 grader. När körhastigheten stiger till 100 km/h är synfältet mindre än en tredjedel av detta, bara 50 grader. Ju fortare du kör, desto mer fokuseras din blick på ett smalt område rakt framför dig. Därför är det så viktigt att du kör tillräckligt långsamt och håller en aktiv uppmärksamhet i alla riktningar.

Körhastigheten har även betydelse för sannolikheten med vilken olyckor sker och följderna därav. Ju högre hastighet, desto allvarligare är följderna för dig själv och för andra inblandade. Kom ihåg att hålla rätt hastighet, också på kurviga vägar. Beakta varningsmärkena för farlig kurva och sakta ner åtminstone till den angivna hastigheten före kurvan.

Ju fortare du kör, desto längre stoppsträcka behöver du. Det här är viktigt att komma ihåg när du kör i bilkö och kön börjar röra sig fortare. Genom att hålla längre avstånd ökar du dina möjligheter att undvika påkörning ifall kön plötsligt skulle sakta ner rejält eller stanna helt och hållet.

 

Kom ihåg: rätt situationshastighet, iaktta åt alla håll och håll tillräckliga avstånd

Kom ihåg att du blir duktigare så småningom, kilometer för kilometer. Knepen med vilka du som nybörjare kan sänka olycksrisken i allmänhet är enkla: håll situationshastigheten tillräckligt låg, gör iakttagelser åt alla håll och tillräckligt långt, och håll tillräckliga avstånd till övrig trafik – både framåt, bakåt och åt sidorna.

 

 

 

 

Sidan uppdaterad 30.11.2018

Ge feedback

Sänd respons här.

Respons*
Sidan URL